Principlös matte…

…som inte kunde låta bli.

Den här filmen säger matte är en Cane corso i ett nötskal.
Vi tycker det ser ut som om den är på stranden.

Ha det där matte inte har…

…tålamod! Det är nämligen så att eftersom matte är den som hjälper oss att skriva så är det henne vi får vänta på. Vanligen är det hon som väntar på oss. Men nu är det omvända puckar. (Det vill säga ingen skillnad då eller? //Matte)

Det är nämligen så att hon har gått att skaffat sig ett jobb till. Ett till bland triljoner andra. (Jag har numera tre jobb, men ett av dom ska jag sluta med så snart det bara går //Matte)Så hon går hemifrån vid klockan ”mitt på jäkla morgonen när det är mörkt” och kommer inte hem förrän det är dags att äta middag på kvällen. Hon påminner om en liten knubbig zombie och har humör som en PMS sjuk gammal märr och ser ut som en tvättbjörn med en illa gjord ansiktslyftning.

Sedan har hon bestämda åsikter om att inte hjälpa oss med bloggen ifrån jobbet. Det här är typ endaste gången…har hon sagt. För vi är ju inte med på hennes jobb. Så vi får väl blogga hemifrån själva. Moahahaha!

Ha det gott vänner och kamrater och håll ut…det kommer inlägg så småningom.

Salve!

Utmanad igen

Vi har blivit utmanade av Amy och utmaningen lyder som följer:
Man ska tipsa andra CC-bloggare om en aktivering du har för din hund. Alltså ingen lydnad eller bruks utan helt enkelt hjärngympa.

Vi har lite olika saker för oss. Många av dom sakerna som andra har visat, som Adam och aktiveringsbollen, gör vi också. Men en sak som vi brukar göra när vi är ute och går hela familjen är att leka kurragömma.
Nitro har inte riktigt fattat grejen ännu, men Leo gillar det mer och mer.
När hundarna springer lösa framför oss så får en av familjemedlemmarna i uppdrag att så ljudlöst som möjligt gömma sig en bit ifrån vägen.
Sedan är det resten av familjens jobb att fråga hundarna vart: husse, matte eller något av barnen har tagit vägen.
Man kan gömma sig i olika ”grad” beroende på hur länge man har hållt på med leken. Både Stefan och jag lekte leken själva med våra schäfertikar när vi hade dom. (Vi bodde inte ihop då).
Då gäller det att främst ha bra kontakt med sin hund så att man vet att den inte piper iväg, och sedan får man ropa så att hunden märker att man är borta.
Hur kul som helst.
Till saken hör att du får en kontaktsökande hund som håller koll på dig när man är ute i skog och mark. Dessutom får dom använda nosen och hjärnan också.

Man kan köra en inomhuslek också där man ber hunden gå och hämta vissa leksaker. Då får hunden fundera på vad det egentligen är man vill. Också uppskattat av vår stora luns.

Så, nu utmanar jag i min tur.

Lix - bara för att det kommer att bli så bra svar.

Tyra - bara för att vi vill att ni får lust att blogga igen

Atlas - bara för att när man nu har barn så måste man utnyttja dom