Massor att göra och ingen att skicka

Det är inte lätt att vara ensamstående pappa till en liten valp på 8 veckor. Tur att jag har husse och matte som hjälper mig Dom är bra att ha tycker jag.

Fast valpar får göra så många roliga saker som vi vuxna hundar inte får.
Som att:
* Kissa och bajsa inne. Matte säger att det bara är för att han inte vet bättre. Jag säger att det är för att han är söt.
* Klättra på bordet. Oxå en sådan där sak som han inte ”vet”.
* Bli buren ut i trädgården för att kissa och bajsa. Snälla bäääär mig
* Äta flera gånger om dagen. Jag får bara mat två gånger, men jag kan gärna offra mig och äta många gånger. Helst något med parmesan på. Och nått med korv.
* Sova i husse och mattes knä. Det vill jag, och matte säger att det vill hon också. Men jag är lite för stor och hon lite för liten.
* Vara i vägen. Det kan jag med faktiskt. Men det är nog bara för att jag är lite barnslig ibland.

Fast dom är bra också.
Man får en massa extra kel. Extra godis, som lillen inte får för det tål inte hans mage. Men jag är ju kinkig i maten så jag får gotta i min
Man kan busa en massa, både ute och inne. Busar man tillräckligt hårt som funkar dom som pipleksaker också. Men då får man lite skäll av husse och matte, men det skiter jag i.

Så hela mina dagar är upptagna numera med att passa valpen, kolla vad valpen gör, kolla var valpen är, kolla vad valpen äter, kolla när husse och matte säger åt valpen att inte äta det han inte äter och en massa annat.
Man skulle kunna säga att jag har häcken full. Om jag nu hade haft en häck, men det har jag inte, för jag har en rumpa. En söt rumpa säger matte.
Och eftersom matte och husse inte alltid hinner med, så är jag ganska så trött när natten kommer. Jag får ju ta huvudansvaret, bara så ni vet. Det är nämligen jag som leker med valpen. Det är ett tufft jobb, och bara jag kan göra det rätt.

So long folket!